Vaknade med ont i halsen idag ... pust inte mer nu...
För 1,5 år sedan gjorde jag en käkopration, de kapade min underkäke och flyttade bak den å kapade överkäke å flyttade fram den, fick äta flytande föda i 6 veckor och var sjukskriven en längre periord. Nästan med engång så sa jag att jag kännde att de inte känndes 100 bra, men ingen tog mig på allvar, ett halvår efter så strider jag om detta å tjatar om att de inte känns bra. I kalmar tar de nya rökenplåtar men inget händer.. Jag ringer Linköping där oprationen har ägtrum och de säger att jag får vänta till årskontrollen. som är i oktober o då var det april.. Fick ingen kallelse i Oktober, så jag frågade igen när jag skulle få komma upp till Linköping, å så fick jag en kallelse i Januari.
Så då fick jag äntligen åka dit, och de tar rönkenbilder å ser att en skruv har gått av... så jag ska få en ny tid så fortsom möjligt, jag fick även reda på att jag har haft en inflammation i 1,5 år... skulle behövt antibiotika men ingen har sagt något om detta.
Sedan fick jag åka hem å vänta på ny kallelse o fick en snabbt skulle vara där inom en vecka igen.
Så vi åkte dit o de skulle göra en opration för att få bort skruvarna, men jag var tvungen att vara vaken under ingeppet eftersom jag är gravid å jag fick inget lugnande eller smärtstillande fick lite lokalbedövning. De trodde det skulle ta ca 20 min o det tog 2,5 timmar. Det fick inte bort skruven å det kämpade för fullt å mitt ansikte åkte fram å tillbaka på oprtionsbordet, skötiskan fick hålla i mot på ena sidan med hela sin tygn å doktorn försökte skruva men de gick inte... de fick ropa in en läkare till som fick komma o titta ... de var tvugna å öppna upp på utsidan av kinden å gå in där, å de skruvade å men de fick inte bort den tillslut kapade de skruven o sen fick de bort 2 skruvar, och den 4 skruven hittade de inte... Sen sydde de ihop mig och jag fick gå ut till min sambo, hans blick när han såg mig är obeskrivlig, jag helt sönderslagen i ansiktet, svulllen o läpparna var brustna. Läkarna berömde mig för att vara så stark att klara av detta. På vägen hem var jag helt slut och hade ont. Fick inte äta eller dricka på 2 timmar å fick inga värktabletter fick ta två panodil innan jag skulle sova sa dom..
Så nu en vecka efter op så har svullnaden gått ner. men inte fullt. Är fortfarande trött så man känner att de fortfarande läker.
De pratade om att de kanske behövde göra en op till längre fram... Bara för att de har slarvat... Skulle bara ha behövt göra en op och nu blir det förmodligen tre stycken.
Man blir starkare för allt man går igeom. /FIA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar